Buddhistiska tankar och spiritualistiska tankar har en del gemensamt men där finns också en stor skillnad.
Buddhas lära, enligt buddhister, är ingen tro utan något som också går att bevisa vetenskapligt. Där går spiritualismen i samma spår. Spiritualistiska idéer/filosofi säger att vi kan kommunicera med de som så kallat har dött, det vill säga de har lämnat sin fysiska kropp. Detta är ingen som spiritualister menar att någon behöver omfatta utan bevis. Att bevisa livets fortsatta existens ska spiritualistiska medier bevisa. Förhållningssättet gentemot vetenskap är lika inom buddhism och spiritualism.
Däremot är det ingen annan religion är spiritualism som bygger på övertygelsen att det går att kommunicera med de som gått ur tiden, låt oss kalla den existensen för andevärlden (det är ett vanligt begrepp).
Spiritualistiska medier är tränade i att kommunicera med andevärlden, att kunna känna in, lyssna av andevärlden. Det gör medier med alla sina sinnen. En grundtanke är att allt är uppbyggt av energier – och energier kan kommunicera med andra energier.
Där finns en likhet med buddhism, som också ser den nuvarande fysiska existensen som en form av energier, eller flöde av energier. Men här kommer också den stora skillnaden:
Icke-jaget är en av buddhismernas mest centrala begrepp. Det betyder ungefär “frånvaro av egen existens”. Det vill säga frånvaro av möjlighet att vara till oberoende av andra. Ingenting äger självständig existens eller en existens som är oberoende av andra.
Buddha lärde ut att det vi kallar jag är en energi som byggs upp av händelser, processer och relationer. Det finns ingen kärna eller natur och inte heller något jag bakom fenomenen. Detta är sant även om personer. Enskilda människor är inte individuella varelser med en inre kärna – utan bara händelser och processer utan centrum.
Vanligtvis upplever vi världen som bestående av ting. De buddhistiska munkarna upptäckte genom meditation att det är ett felaktigt sätt att uppfatta världen. I ställer för av ting består världen av enbart händelser, processer och relationer. Det finns ingen kärna eller natur och inte heller något jag bakom fenomenen.
Världen är alltså ett oupphörligt flöde, men vårt språk omvandlar denna ström till skenbart beständiga ting. Sedan fäster vi oss vid dessa tinga och eftersom vi har fäst oss vid dem vill vi att de ska fortbestå. Vår önskan att det i föränderlighetens ström ska vinnas varaktiga företeelser ger därför upphov till otillfredsställelse, frustration eller lidande.
Att vi kan kommunicera med andevärlden är en av spiritualismens sju grundprinciper. Det är en avgörande skillnad i förhållande till den buddhistiska teorin. Om det inte finns någon inre kärna, något jag, då försvinner ju en människans existens helt vid den fysiska döden.
Inom buddhism finns det gudar. Men dessa gudar är i princip som människor fast de lever i en dimension som är lyckligare och utan så mycket sorger och lidande som människornas värld. Gudarna föds och dör också, precis som människor, och de ingår i det eviga kretsloppet reinkarnationen och kan återfödas både som människa, djur eller gud igen, enligt Buddhas lära. Inom spiritualism säger en av grundprinciperna att det finns en kraft större än oss själva, en gudskraft som en del kallar Gud andra kan kalla den något annat. Denna Gud/gudskraft är större än oss men finns också i oss alla, vi är alla del i det gudomliga.
Reinkarnation, att vi återföds i ett kretslopp, är en viktig tanke inom buddhism (och hinduism). I spiritualismen ingår inte den tanke. Spiritualismen har inte tagit ställning i frågan alls. Det finns spiritualister som tror på återfödelse, andra som inte gör det.
Vad är då religion? Är buddhism en religion, är spiritualism en religion? Många buddhister menar att buddhism mera är ett etiskt system som säger hur vi lever på bästa sätt för att slippa onödigt lidande. Människor menar så många olika saker med religion. Många spiritualister i Sverige är organiserade i föreningar, medan det i Storbritannien finns många spiritualistiska kyrkor.
Här på Om liv och död använder jag ordet religion i betydelsen: en lära eller en filosofi eller tankesystem som tar ställning till de existentiella frågorna om liv och död.
Spiritualismens sju grundprinciper:
1. Guds Faderskap
2. Människans Brödraskap
3. Gemenskap med Andevärlden och Änglarna
(Detta är nyckelprincipen till spiritualism som religion)
4. Människosjälens fortsatta Existens
5. Personligt Ansvar
6. Kompensation och Vedergällning av alla goda och onda gärningar som gjorts på Jorden
7. Evig Utveckling öppen för varje mänsklig själ
Om du vill se de sju principerna mer förklarade kan du läsa här på Mia Ottossons hemsida.
Om du vill läsa mer om buddhismens grundtankar kan du läsa om de fyra ädla sanningarna här.
